EFTA – Peru, frihandelsavtal

Frihandelsavtal mellan EFTA och Peru

EFTA-staterna och Peru undertecknade ett frihandelsavtal.

Ministrar från medlemsstaterna i Europeiska frihandelssammanslutningen(Efta)
-Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz – och Peru har undertecknat ett
frihandelsavtal. Avtalet kommer att ytterligare stärka de ekonomiska banden
och främja handel och investeringar mellan parterna.

Avtalet undertecknades av Össur Skarphéðinsson, utrikes- och utrikeshandelsminister
på Island, Aurelia Frick, utrikesminister i Liechtenstein, Trond Giske, Handels- och
industriministeriet i Norge och Doris Leuthard, ordförande i Schweiz och chef för
federala ministeriet för ekonomiska frågor, i Reykjavik, Island den 24 juni 2010.
Den 14 juli undertecknade Martín Pérez Monteverde, minister för utrikeshandel och
turism i Peru avtalet i Lima.

Förhandlingarna mellan EFTA och Peru inleddes i mars 2007. Frihandelsavtalet omfattar
ett brett spektrum av områden särskilt handeln med varor (industr- och bearbetade
jordbruksprodukter, fisk samt andra marina produkter), investeringar, skydd av immateriella
rättigheter, offentlig upphandling, konkurrens och samarbete.

Bilaterala avtal om jordbruksprodukter mellan de enskilda EFTA-staterna och Peru ingår också
i rättsakterna om frihandelsområde mellan båda sidor. En gemensam kommitté kommer att
övervaka tillämpningen av avtalet som kommer att träda i kraft efter godkännande i
respektive länder. Senast ett år efter ikraftträdandet kommer båda sidor att inleda
förhandlingar i syfte att nyttja bestämmelserna om handel med tjänster i frihandelsavtalet.

Varuhandeln mellan EFTA-staterna och Peru har ökat kraftigt de senaste åren i genomsnitt
28% mellan 2003 och 2009. Under 2009 har den totala handeln mellan parterna värderas
till 404 miljoner USD. EFTAS export till Peru uppgick till nästan 100 miljoner och
importen nådde 304 miljoner. Viktiga exportprodukter från Eftaländerna till Peru är fisk och
skaldjur, läkemedel, maskiner och klockor. EFTA: s viktigaste import från Peru är oorganiska
kemikalier, metaller, ädelstenar, fetter och oljor.

Med en sammanlagd befolkning på omkring 12 miljoner är Eftastaterna världens nionde största
näringsidkare med handelsvaror samt betydande aktör som handeln med tjänster och utländska
direktinvesteringar. EFTA har nu slutit 22 frihandelsavtal med sammanlagt 31 partnerländer
utanför EU.

Hot mot världsekonomin

Gigantisk bubbla hotar återigen världsekonomin

När rapportsäsongen nu är över talar det mesta för att de stora frågorna åter hamnar i fokus för nu har makroproblemen börjat rada upp sig. Amerikanska centralbankens beslut att börja köpa statspapper för att lätta på trycket på kreditmarknaden var sannolikt bara början.

De ekonomiska vindarna har flera områden där de kan nå orkanstyrka. Det handlar om deflation d.v.s höjningar av pennigvärdet, en tillväxt som i många länder fått allt svagare fotfäste framför allt i USA, valutaturbulens, ohållbara ekonomiska obalanser mellan överskotts- och underskottsområden, kinesisk fastighetsbubbla, eurospänningar där defaultrisken för Grekland, Spanien och de likaledes problemtyngda länderna på EU-kartans östra del är långt ifrån över. Kombinationen hög arbetslöshet, stora statsfinansiella underskott med krav på drastiska besparingar ökar samtidigt de politiska spänningarna och riskerna.

Världens aktiemarknader inte minst Stockholmsbörsen repade mod med den nu i stort sett förbisvepta rapportvågen. Börsindex kunde som i Stockholmsbörsens fall surfa iväg upp mot årshögsta och försommarens tvivel, eurokris och tillväxtoro kunde tvingas till reträtt.

Generellt sett var det långt fler börsföretag inte minst banksektorn som överträffade resultatförväntningarna än som kom in lägre än väntat. I många fall slogs förväntningarna med god marginall. Mest handlade det om att den sista resultatraden var mera positiv än förväntat vilket visar att den privata sektorn är mycket duktig på att kapa kostnader medan det var långt färre företag som kunde uppvisa motsvarande överraskningar på intäktssidan.

Och det är i detta att försäljningstakten inte har någon högre styrfart som man kunde se tecken på att ekonomin inte mår bra utan snarast hackar sig fram. Den glitterrosa bild som många företagsledare målat upp av läget kan liknas vid klassiskt säljsnack som såväl aktieägarna som de egna allt mer jagade organisationerna vill höra.

Men det finns en allt större spricka i synen på vilken riktning ekonomin utvecklas mellan aktiemarknaden som ständigt jagar nästa lyft och kreditmarknadens som har fokus på att inte förlora pengar. Medan aktiemarknaden har börjat prisa in tillväxt och stigande vinster så har kreditmarknaden i allt högre grad prisat in ett deflationistiskt scenario med Japan som exempel.

Mest påtaglig är oron i USA där tillväxten för det andra kvartalet har fått skrivas ner, där arbetsmarknaden inte förmår generera tillräckligt med nya jobb, där bostadsmarknaden visar nya svaghetstecken samtidigt som flera kommuner och delstater närmar sig bankrutt. Detta har fått den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed att lägga om kurs. Den tidigare strategin att börja strama åt har övergivits. Nu ska Fed köpa statspapper för de likvider som flyter in när bostadsobligationer och annat som banken köpt på sig förfaller. Det finns flera ,Goldman Sachs och Paul Krugman bland andra som varnar för att detta är för lite och att det finns en påtaglig risk att USA faller tillbaka i recession.

I Europa ser visserligen euroländerna och även Sveriges ekonomi ut att ha piggnat till något samtidigt som stresstesten av banksystemet delvis fyllde sitt syfte att lugna marknaden. Men det är en tudelad utveckling där framför allt den exportdrivna norra delen står för lyftet inte minst med hjälp av en svag valuta. I exportsvaga söder finns problemen kvar och har knappast kommit närmare en hållbar lösning.

Grekland har fått ner sitt budgetunderskott en del men mycket stora åtstramningar återstår innan landet når balans och frågan hur grekerna ska kunna klara att betala av sin växande skuld är inte löst. Spanien har kvar sitt jättelika privata skuldberg och även om stresstestet inte gav nådastöten vacklar banksystemet samtidigt som staten lånar allt mera.

Samtidigt har de ekonomiska obalanserna mellan olika länder åter börjat växa där exportamfetaministerna Tyskland, Kina, Japan och även Sverige visar växande överskott medan import- och låneheroinisterna USA, Storbritannien, Spanien m.fl. åter visar växande underskott. Denna kreditfinansierade tillväxt som många menar la grunden till finanskrisen bäddar för nya krampanfall.

Ovanpå det kommer allt flera tecken på att Kina har pumpat upp en gigantisk fastighetsbubbla med hjälp av en allt för frikostig kreditgivning. Det finns uppgifter på att uppemot 65 miljoner nybyggda lägenheter står tomma. I Peking ska markpriserna ha niofaldigats sedan 2003 och värdet på den kinesiska bostadsstocken relativt landets BNP är på väg att nå den nivå som Japan låg på i slutet av 80-talet innan det small. För finns den någon gemensam nämnare för de stora finansiella kriserna som Japan på 90-talet och framåt, USA nu och Sverige på 90-talet så är det en fastighetsmarknad som har lämnat marken.

Oljekatastrofen i Mexicanska golfen

BP:s varumärke i flopp-topp

Oljebolaget BP:s varumärke har förlorat hela sitt värde under 2010 och BP toppar därmed listan över årets tio största varumärkeshaverier, skriver Dagens Industri.

Vinsten större än förväntat för Microsoft

Microsoft överträffade marknadens förväntningar

Den amerikanska mjukvarujätten Microsoft överträffade marknadens förväntningar när företaget släppte sin delårsrapport. Microsoft rapporterade att vinsten hade stigit med 48 procent till 4,52 miljarder dollar eller 51 cent per aktie för det brutna räkenskapsårets fjärde kvartal.

Försäljningen av personbilar har gått ner 6,9 % i Europa

Personbilsförsäljningen i Europa fortsätter att sjunka.

Försäljningen av personbilar har gått ner 6,9 % i Europa jämnfört med samma tid ifjol , första gången siffror sjunkit på 10 månaderna.  Volvo går mot en ökad försäljning och har under april månad  sålt 5618 st fler bilar jämnfört mot april 2009 ( 36 % ).  Försäljningssiffrorna för det 1:a kvartalet 2010 visar en positiv trend & då har Volvo personvagnar ökat sin försäljning av antal bilar med ca 16 000 bilar jämfört med 2009 vilket blir en ökning med nästan 25 % .